Hennes fötter var kalla.

Läpparna blåa utav köld.

Ändå så log hon varmt mot honom.

Det varamaste leende man kan tänka sig.

Så varmt att det värmde upp skog och land.

Till och med glaciärerna smälte.

Och då dog alla.

Slut.

Visste ni att denna kjol hade jag ofta på mig när vi gick påskkärringssak. 

Ganska charmigt.

I alla fall så hittade jag den i garderoben.

Blev lite småkär tror jag.

Hejdå.