Idag såg jag regnbågens start, på riktigt. Åkte bil i över tre timmar. Kollade på film. Lyssnade på musik. Fick sår i öronen när min underbara lillasyster blev uttråkad och sjöng högt för sina strumpor. Visste ni att när jag flyttar hemmifrån så ska min lillasyster följa med. Hon är min. Och visste ni att jag redan är van vid att bli kallad mamma? Det är jag i alla fall. Så när jag får barn så kommer det inte kännas ovant (joho, det kommer det. Det kommer kännas så konstigt. Och underbart. Och bäst. Jag längtar.) Om jag inte redan har sagt det så vill jag ha en bebis. Fast än så länge så får jag nöja mig med min syster. 

Åter till regnbågen. Det regnade en massor. Regnbågen syntes sådär väldigt tydligt. Vi körde och körde tills regnbågens start bara var där, mitt på vägen. Utanför Falkenberg. Vid sånna tillfällen skulle man ha kameran redo. Fast det had ejag ju inte så det fick bli en mobilkamerabild. Fast den är där, starten. Regnbågen.