Om jag bara kunde vad? Det finns många saker jag skulle kunna vilja göra, som att kunna flyga, eller kunna åka till månen. Att ha ett litet sött hus eller en liten lägenhet, sådär perfekt inredd så att man bara dör, är också en liten dröm som jag önskar att jag kunde uppfylla snart. Men man ska aldrig säga aldrig.

Har läst på lite olika bloggar om deras påskägg. Vissa får presenter och tycker att det är urdumt med påskägg med godis i, medan vissa älskar sina godisägg. 

Själv får jag alltid en massa olika påskägg. Främst får jag sånna med godis i. Vissa färdigköpta men oftast sånna man fyller själv. Jag älskar det. Verkligen. Ända sen jag var liten har mina föräldrar gömt påskäggen runt om i huset. Ibland får man leta lappar (man för en lapp i handen där det står en gåta på, sen ska man leta upp det stället och så finns det ytterligare en lapp där, och så fortsätter det så tills man har hittat ägget) Personligen tycker jag att det är roligast. Ibland säger dom bara fisk, fågel eller mittimellan. Det är också helt okej. Nu på senare tid har jag börjat få påskägget i handen, efterom att mina småsyskon börjar bli äldre. Detta är som en del av min påsktradition. 

Att få presenter är också en påsktradition i min familj. Det behöver inte vara något stort och dyrt, men det är alltid något.

Detta året har jag (än så länge, har inte fått hos min mamma än) fått en klocka, en keps, ett egenfyllt påskägg och ett färdigfyllt. 

För mig är påskägg fyllda med godis inte bara för mindre barn som fortfarande tror på påskharen, utan för alla.

Tja, inte riktigt trippnade steg kanske. Mer tunga hiphopssteg dansades det på dansgolvet idag. Har insett att jag verkligne älskar dans. Att bara låta musiken leda kroppen coh inte behöva tänka på vem man ska passa bollen till eller hur hårt man ska skjuta. Nej, dans är min grej.

Imorgon så är det bokmässa i skolan och jag både börjar senare och slutar tidigare. Ett stort plus för det. Annars kommer det väl vara extremt intetsägande (duuh, vi ska läsa i typ en och en halv timme. I ett klassrum. På en hård stol. Utan fluffiga kuddar och mysiga ljus) Nej, ska man läsa så ska det vara mysläsning.

Nu ska jag hoppa in i duschen och sedan krypa ner i sängen. Sov gott, puss,   

Åh, har sådär nostalgiskt kollat på Tsatsiki, morsan och polisen. Kollade riktigt mycket på den när jag var mindre, och insåg hur bra den egentligen är...

Kom hem från en springrunda för ungefär en halvtimme sen. Så nu ska jag hoppa in i duschen och sen gå och lägga mig. Är riktigt trött, men jag lovar att när jag väl har duschat och bortstat tänderna kommer jag vara pigg igen. Då blir det att ta upp Boktjuven och läsa några sidor. En riktigt underbar bok, den där Boktjuven. Rekomenderas starkt. 

Älskar hur dom får till det i Tsatsiki: "När den rätte dyker upp säger hjärtat till, då får huvudet säga vad det vill". Det stämmer så perfekt!

Hoppas att ni har haft en underbar våffelsöndag. Godnattpussar,   

För när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut
Ser man allt med lite andra ögon
Man övar sig, och långsamt blir man bättre på att se
Skillnad mellan sanningar och lögner

Hihi, är sådär väldigt glad som jag varit hela veckan. Har varit det konstant, ingen kan få mig på dåligt humör nu. 

Har precis varit ute och sprungit. Älskar känslar. Springer ni inte redan tycker jag att ni ska testa. Testa en gång, inte vilja testa igen. Fortsätta, älska känslan. Jag lovar, efter ett par gånger är man beroende.

På tal om beroende. Jag är "beroende" av honom. Hans närhet, hans lukt. Ihh, jag tror jag dör på mig själv...

Känslor. Bra känslor=värme. Värme=kärlek. Kärlek=Du+Jag. Du+Jag=Vi. Vi=En underbar sak. Underbara saker är underbara.Visst är det bra med pirr i magen? Visst är det bra med en rodnad? Visst är det bra med gulliga blickar och en massa skratt? Jag tycker det, verkligen. Oavsett om det är av en pojkvän, flickvän, kompis, familjemedlem eller någon helt okänd. Ett leende sitter aldrig fel. Ler man mot någon, får man oftast ett leende tillbaka. För många kanske det är det enda leende de får under den dagen. Och komplimanger, visst har ni börjat ge varandra mer komplimanger? Jag älskar verkligen att ge bort sådana. Ofta bemöts man då med ett leende. Ett leende som får mig att le. Ett leende som bygger upp vänskap. Så tveka aldrig att ge bort ett leende eller en komplimang, du förlorar inte på det. 

Lyssnar just nu på, vad min syster kallar det, dampmusik. Eller så kan man kalla det "musik-man-blir-glad-av". Jag blir det i alla fall. Listorna som spelas är bland annat Slipknot och Adept. Två riktigt bra band, om jag får säga det själv. Låtarna som jag spelar mest just nu är denna, denna och denna. Tycker starkt att ni ska ta er lite tid och lyssna på dem...

För en timme sedan ungefär hoppade/dansade jag omkring i mitt rum medan jag klippte i lite kläder, packade och lyssnade på döhög musik. Eftersom att mina favoritjeans har gått sönder, så klippte jag i dem och fick fram ett par döläckra (pfft, bara för att det var mina älsklingsjeans) shorts och benvärmare. Sedan har jag sytt ihop ett hål i min favoritväska, så nu kan jag använda den också. Hihi, jag är så sprudlnade glad och kan inte sluta le. Troligen beroende på att jag är såhäääääääääär kär. Hmm, ja, jag antar att jag håller på att spricka av alla känslor...

Jag vet att jag är dålig på att blogga, det har jag sagt många gånger nu, men ni får helt enkelt stå ut. Om ni inte vill så behöver ni ju inte ens läsa bloggen... Hihi, känner mig som en jude under andra världskriget, jag bara ursäktar och ursäktar mig hela tiden utan att ha något att ursäkta mig för.

Idag så ska jag till mamma, men innan dess så ska vi ha lite smågäster. Jag kommer nog vara på mitt rum och städa, antagligen, och lyssna på ännu mer bra musik. 

Åh, nu byttes det låt här, tycker att den också är väldigt bra, riktigt värd att lyssna på-Denna. 

Nu ska jag dansa ner och slänga lite kläder i tvätt. Hej hopp, påskliljeknopp. 

Här er en text min syster la upp på sin blogg, som jag tycker stämmer alldels fullständigt på oss tråkiga svenskar!

Hej gullisar. Tänkte bara skriva om en liten tanke som slog mig när jag var inne på Tyras blogg nyss. Vi är för dåliga på att ge folk komplimanger och visa vår uppskattning. Enbart vid "högtider" som alla hjärtansdag och dylikt flödar kärleken. Alla andra dagar är det grått och trist på den fronten. 

Livet är för kort för att gå och vänta på de perfekta tillfällena att ge komplimanger på. Tycker du någon har en fin väska - säg det! Tycker du någon höll en bra redovisning - säg det! Tycker du någon är snygg - säg det! Du förlorar ingenting på det, du snarare vinner. 

Att le mot främmande människor på stan, småprata lite med butiksbiträdet, hälsa glatt på busschauffören, hålla upp dörren till någon eller bara att tacka mattanterna i skolan för maten. Små saker gör skillnad, både för dig och framförallt för personen i fråga. 

Berätta för dina vänner hur mycket de betyder för dig, krama om dina föräldrar extra hårt och säg att du älskar de, busa lite extra med dina syskon, bjud på middag, skicka ett sms, skriv små lappar .. det finns miljoner sätt att visa sin uppskattning på. 

Från och med nu ska jag bli bättre på att berätta för mina nära och kära hur mycket jag älskar dom. Man vet aldrig när livet tar slut. Så vänner , missa aldrig ett tillfälle att berätta för någon hur mycket du älskar den!

Så, nu tänkte jag berätta för er, kära läsare, hur mycket ni betyder. Ni är underbara och jag älskar er!